Söndag
Inget nytt.
Fest?
Ikväll är det fest, tror jag. Kanske, jag vet inte. Jag ska då på fest, men vet inte hur jag ska göra riktigt än. Kommer ta en "bloggpaus" (eller inte lika aktiv) från och med Måndag och en bit framöver. Varför? För att jag inte har någon tillgång till dator. Men Kommer kanske lyckas låna någon ändå.
Återkommer imorgon!:-)
Kram på er, och ha en fin Lördag!
Dagens planering
Tänkte att nu ska jag prova göra som Malin (http://www.livetochkarleken.blogg.se/). Jag kom att tänka på det idag när jag läste hennes blogg, att kanske om man planerar sin dag så behöver det ju inte komma så hemskt många överaskningar. Man måste inte ta beslut när man inte vet. Därför ska jag i punktform skriva hur min dag kommer gå till (förhoppningsvis......)
- 10:50 Ätit sen frukost, Gröt och knäckebrö. Det är bra man va?
- Slösurfat, läst bloggar. Läst lite i min bok "Jätten i Spegeln"
- Göra mig klar, kanske se ett avsnitt Family Guy... Då blir man på bra humör.
- En Frukt till mellanmål.
- Promenad till stan 6 km.
- Träffa lillebror och mamma där - Åka och handla (Jag måste alltid, alltid, ALLTID vara med och handla, givetvis för att jag vill själv! Kan inte låta mamma handla min frukost för då äter jag den inte. Jag blir så nojjig, måste veta kcal.,
Blir det godis ikväll? Ska jag, eller ska jag inte? Köper jag godis tar det slut på en kvart. Men jag har under de senaste veckorna har jag bakat eller ätit snacks/godis varje kväll(!!!!!!!!!!!!!) I nått enskilt fall så har jag ätit vanlig mat, överätit. Hetsätit.)
- Åka hem, städa upp i mitt rum litegrann.
- Hjälpa till att laga middag. ( Allt för att jag inte ska bli rastlös och börja småäta)
- Kanske åka iväg till en vän, med massa kompisar. Jag vill åka! Men jag vill inte äta godis något mer. Även fast jag vet att jag säkerligen kommer äta ändå. Kanske. Men äter jag mindre om jag är hemma? Och jag får ångest såååååååååååååååååååååååå jävla mycket om jag är hos en vän, där jag inte kan göra mig av med det. Och hur ska jag då hantera min ångest? Då det enda sättet för mig är att spy(?).
- Äter jag godis så kan jag inte äta kvällsmål. Om jag inte äter så äter jag någon macka och the, eller yoghurt.
- Beroende på hur jag gör ikväll, hur mycket ångest jag uthärdar så kanske kvällen slutar med en film, ensam, i mitt rum.
- Och där säger vi Godnatt!
Och såhär strax innan helgen kan det ju vara bra att börja helgen med ett leende på läpparna, har ni inte funnit er tillrätta än så ska jag hjälpa er på vägen, haha... Den är så rolig..
bloglovin
Samvetet Vs Förnuftet
Idag är det sol och jag undrar om jag ska ut i friska luften, men jag vet inte riktigt om jag orkar idag. Men samvetet säger att jag verkligen borde det, medan förnuftet tycker jag kan få vara hemma och vila idag. Klockan är ju inte så mycket än, så vi får väl se vad jag gör.
Frukosten satte jag även idag på den säkra sidan. Gröt och en knäckemacka, med en ostskiva och inget smör. På senare tid har jag lagt smöret på den "förbjudna hyllan". Jag blev så vettskrämd när jag läste på paketet och då tänkte jag genast "det klarar jag mig utan."
Nu ska jag försöka hitta på något att göra. Ha en bra dag!
KRAM!
Wierd
Jag är helt matt, jag tror jag är sjuk faktiskt. Jag är helt orklös och trött. Oj, kom nu att tänka på att jag inte fått min mens denna månad. Intresseklubben antecknar... Nä, men sedan december då allt började gå utför så har min mens många gånger uteblivit, har bara haft den två ggr. Jag som alltid sedan jag fick den haft regelbunden mens sedan jag fick den första gången. Men jag kan inte annat än att vara glad, hehe...
Ta hand om er!
Onsdag
Dagen är fortfarande oviss och oplanerad. Jag vet inte mer än att jag har träning ikväll i två timmar. Skönt. 20.22.00 bra tid!!! Där i kring brukar alltid mina misslyckanden börja. Men inte idag, för idag går det inte.
Annars så vaknade jag faktiskt med GALEN träningsvärk, förkyld och faktiskt lite ont i huvudet, om någon nu är intresserad. Haha... Nä, nu ska jag ta och göra mig lite fibergröt. Eller kanske en knäckemacka och osockrad yoghurt? Jag vet inte vilket. Måste få se vad som känns bäst. ´
Ha en fin dag, återkommer.
Citat.
Som sagt, jag fullkomligt äckel hatar kvällar. Kommer inte ihåg när jag senast inte hetsåt eller överåt. Tragiskt.
Förresten så hamnade jag på pro-ana träsket idag... Men jag stötte på ett fantastiskt bra citat, att det är sjukt! Det lyder följande: "Skillnaden mellan att vilja ha och behöva, handlar om självkontroll." Visst är det bra. Det är så sant. Så sant.
Godmorgon!
Vaknade med en ödmjuk ångest imorse, kan man säga så? Än värre blev det då jag ställde mig på vågen och den visade hela 53.0 kilo. Innan jag åkte iväg till fjällen innan helgen visade den 51.8. Okej, det kanske inte är så vettigt att skriva min vikt här. Men, i jämförelse med min längd så är jag normalviktig. Då vet ni det.
Började morgonen med fibergröt och en thekopp, det kändes "jag-vet-inte". Jag hatar att fibergryn innehåller så mycket kalorier, och när jag räknar ut hur mycke kalorier till frukost så känns det bara ännu sämre. Även fast jag vet att det är bra och nyttiga kalorier på det sättet, men ändå.
Jag önskar egentligen att jag inte brydde mig, att jag inte var tvungen att räkna de hopplösa kalorierna.
den 13 april 22:48
Vad är det för fel på mig när jag inte ens kan låta bli att hetsäta? Förklara det för mig.
1,6 mil
Imorgon väntar dansträning. Jag har blivit frågad att åka upp till A-laget i dans. Och dom kom tvåa i SM förra året och fick åka på EM. Ganska kul. Och där blir jag yngst i laget. Och ja, jag har tackat ja. Men jag kommer fortfarande att tävla med mitt andra lag också på SM.
Nä. Nu ska jag fixa mitt rum.
Ta hand om er!
Det är inte okej att vara som du är född.
Tävling
I Torsdags spontanåkte jag till fjällen och blev där tills ikväll. Och det kan jag ångra med hela mitt hjärta. Det är ett helvete att bo i en liten trång jävla husvagn med matångest som väller över. Det är inget att rekomendera. Och så fint och med en jag-bryr-mig-inte-jag-är-ändå-redan-fet-känsla så ställer jag mig på våran fina våg. MER än två kilo än vad jag brukar väga. Två svåra, oåtkomliga kilon som det redan är så blev det ännu jobbigare och min längtan efter den fina kroppen gick i rök. Och med tsunami av ångest över mig hamnar jag åter igen till duschen. Den plats i hemmet som faktiskt botar min ångest i otroligt många fall, om än hur konstigt det låter, så ja. Det är det.
Och jag känner hur jag vill suga ut allt innehåll i min kropp, allt för att göra mig nöjd och tillfreds. Jag känner mig så egoistisk över att jag bara tänker på mig själv. Jag måste se bra ut, jag måste vara sund, jag skiter i mina vänner för att träna. Det är jag fast egentligen är det inte det. Jag vill tillbaka i tiden för jag uppskattar så innerligt alla de stunder jag haft som bra kropp. Och då jag aldrig haft något problem med hetsätande. Jag kunde äta vad jag ville utan att gå upp i vikt. För mig är det ganska mäktigt. Och jag vet att skulle jag bara ha skippat att festa två dagars. Som inneburit en massa alkohol, godis, chips, bullar, kakor, skrovmål och massor med annan mat!!
Efter jag vägt mig så fick jag stressutslag. Jag hade börjat klä av mig och skulle gå in i duschen där jag stod för länge och väl och genomskådade min kropp, och tillslut hade fått stressutslag på magen, stora röda fläckar. Efter duschen så sa jag till mamma att jag varit så onyttig och ätit en massa äckelmat och att jag känner mig så ofräsh och kladdig inuti så jag sa att jag skulle vara nyttig och träna. Och hon ville gärna också vara med, att få bort alla slaggprodukter som satt sig i kroppen. Och jag kommer träna ganska mycket i veckan också, det känns bra.
Idag gjorde jag förresten en deal med en vän, att om tre veckor ska vi köra på att man ska vara nyttig och endast äta onyttigt en gång i veckan. Annars så får man bjuda på dyr resturangmat och ett ciggpaket. Och det är ju inte så kul för oss studenter som har sitt studiebidrag att röra sig med. Det blir mer peppande. Men till en början ville hon inte göra vadet med mig. Och det kändes som ett slag i ansiktet, vadådå? tänkte jag. "Du är ju redan så smal. Du behöver inte gå ner något mer" En hastig tanke slog mig "Vafan säger du?!". Jag blir så irriterad när folk ska ta i, och överdriva. För det är inte så. Det är inte sant. Jag förklarade mig fort att jag skulle bara vara sund. För jag vill inte äta onyttigt på veckorna. Och nu har jag chansen att inte fuska för jag ska säga det till alla i min omgivning. Och nu kan jag verkligen försöka att gå ner i vikt. För jag kan inte fuska.
Avbokat möte.
Har inte kunnat vara så aktiv här. Jag har varit borta ipincip hela tiden. Jag ska försöka bättra mig, och så många gånger jag saknat att kunna välla ut all ångest som funnits dygnet runt hos mig de senaste dagarna, i helgen osv.
Idag skulle jag ha haft ett samtal med min kurator. Men icke sa nicke. Jag vet inte hur många gånger hon avbokat våra möten men minst 1/3 av allihop. Det är så jobbigt. För det första så måste jag verkligen förbereda mig mentalt. Och för det andra såg jag fram emot att prata om senaste veckans misslyckanden, det har verkligen varit katastof(!!!) Jag har aldrig någonsin varit så vidrig mot mig själv. Och det som kanske är jobbigast är att vi inte ses förens 6 Maj igen. För jag åker bort och nästa vecka har jag Påsklov. Eller jag får det imorgon..
Nåja, det är bara att bita ihop. Jag klarar mig, det gör jag alltid.
Kan du lämna mig ifred?
Jag tycker om helger.
Hatar skolan.
Den ger mig en daglig rutin
Hatar mig.
Ibland är jag också bra, otroligt nog.
Hatar mat.
Det är det bästa som finns.
Hatar mina vänner.
Jag är glad att dom inte överger mig.
Hatar min stad.
Jag älskar den.
Hatar kläder.
Jag älskar kläder, former, design.
Hatar kalorier.
Jag behöver det för att orka, du också.
Hatar ångest.
Så länge man inte kan hantera den.
Hatar sommar.
Jag älskar sommar.
Hatar kyla.
Värme är bäst.
Hatar att vara ensammen.
Ja, det gör jag.
Två helt olika "personer" i en och samma kropp.
Jag rymmer ingen fler längre.
Kan du vara snäll att gå? Kan jag få vara ifred nu?
Kuratorsamtal
Noll strategi. Frustrerad. Hopplös. Hatisk. Ledsen. Tveksam. Orolig. Fet. Förvirrad. Svag. Otacksam. Uppgiven. Äcklig. Misslyckad. Självförakt. Längtan. Rädsla. Maktlöshet.
Jag var hos kuratorn idag. Det var inget speciellt samtal. Jag tycker många gånger blir det som tyst, som om ingen av oss har något vettigt att säga. Jag är rätt så stum när jag är där. Jag blir så nervös. Men saker som vi tog upp idag var bland annat:
- Skoljobben som hänger över mig. (Pågrund av all fokus jag har på mat, träning, vikt så orkar jag inte med. Jag känner mig som gamling som håller på dö. Det är så för mig i skolan, okej, skämt o sido.)
- Prestationen. ( Måste, måste, måste ha MVG, Mycket väl godkänt. Måste vara en bra vän, familjemedlem, skolkamrat osv.)
- De omänskliga kraven jag har på mig själv. (Kan inte visa mig ledsen, även om jag vet att det är mäniskligt att vara det. Allt jag ska hinna med, det gör jag inte.)
- Kärnan till varför det blivit som det har. (....)
- Familjen. (Jag vill bara vara bäst, jag vill vara den bästa dottern, jag vill att dom ska känna sig stolt över mig. Och det finns ingen annan i hela världen som jag älskar som mamma och pappa. Jag skulle ge mitt liv för dom.)
Det känns som om hon inte förstår riktigt hur jag känner det, eller hur illa det är. Jag "förskönar" alltid många saker där. Alltså att jag säger inte riktigt sanningen utan får den att låta "finare".
Precis som vilken annan kväll så sitter jag här med fyllt mage. Äcklig. Godis, godis, godis, popcorn och dip + pepsi max... Fan så jävla fräsh jag är... Jag väntar bara på att mamma-jävel ska gå och lägga sig. Jobbigt att, tja....hm....
Imorgon har jag prov i Svenska B. Jag är inte klar med frågorna eller något alls. Jag är sämst. Vet inte riktigt om jag ska sjukanmäla mig. Jag tror det... jag kan inget. Jag har inte ens förmågan att kunna vara normal.
Jag vill utomlands, nu. Igen. Det vore underbart.
Oförstående?
Jag är tom på ord, eller nä. Vet bara inte riktigt hur jag ska hantera dom eller hur jag ska förklara mig.
Det är så konstigt, när jag inser att dagen kan vara "farlig", då försöker jag verkligen att stöta bort alla tankar kring mat. Vilket förståss misslyckas. Och när jag har bestämt mig efter en hetsätning att "Nej, nu räcker det." Så blir det så att jag ändå köper mig popcorn, gräddfil, dip och en stor godispåse, precis som ikväll. Är det verkligen jag som tänker då? Jag känner mig så konstig, och nu så här efter allt är slut så tänker jag, "Men hade jag inte bestämt mig att inte äta något mer?" Jag förstår inte var all min självdiciplin försvann, att inte måste överäta, eller äta onyttigt. Träna dagligen (okej, det är jag faktiskt ganska-helt-okej på)
Jag förstår inte hur jag lyckas gå ner i vikt med tanke på allt jävla sockrigt, fettigt. Det är bara sånt jag vill ha typ. Jag känner mig fetare, jag ser fetare ut. Idag när jag åt ute, så kändes det som om jag hade fett-os i hela ansiktet när jag ätit ute, så äckligt. Imorgon kommer jag var stor som ett berg och då ska jag till kuratorn, kul.... Jag hatar att sitta i ett rum där man redan har tittat på allt som finns där, man ser en liten förflyttning på en vas, eller om gardinerna är nya. Och eftersom jag sitter med min rygg mot en tom vägg, där bara dörren är, så kollar hon bara på mig, hela tiden, eller klockan. Det är så jobbigt.
Jag har provat kläder i en och en halv timma ikväll för att hitta något som sitter okej. För mamma har börjat kommentera över att jag byter kläder och har ångest över vad jag ska ta på mig. Men jag har inget som sitter fint på mig, även om jag tycker många kläder som jag har är snygga. Men jag hittade inget. Eller jag har en ny stor grå 3/4 ärmskofta, mysig sådan... Jag som fryser hela tiden. Så den och bagy jeans och ett lite pösigt linne, eller svarta tights och en svart tunika. Det återstår att se.
Kommer tillbaka imorgon med lite updates, ska svara på kommentarerna imorgon, jag lovar. Jag har så ont i magen och ligger med datorn på min mage, hehe, skönt..... Men det är så jobbigt att skriva och trött blir jag också när jag ska skriva och samtidigt försöker jag se på tv i mitt rum. I-landsproblem. Ska även dansa imorgon efter mötet med skolkuratorn, och innan det har jag möte med min lärare. Ojdå.. Men ingen av mina lärare eller vänner vet om att jag går dit.. Haha. Nåja.. Sov gott, ni är så fina människor. Och jag har kommit till insikt med att jag aldrig skulle önska någon som jag hatar i det jag är i. Det är förjävligt
