Det är jättefint väder ute, fast inte lika bra som igår förståss. Jag funderar på om jag ska ut och gå eller springa, eller det ska jag nog. Men det är så mycket jag måste ta tag i, men som jag inte orkar. Det mesta känns ungefär 10ggr jobbigare än vad saker och ting egentligen är.

Vaknade med en ödmjuk ångest imorse, kan man säga så? Än värre blev det då jag ställde mig på vågen och den visade hela 53.0 kilo. Innan jag åkte iväg till fjällen innan helgen visade den 51.8. Okej, det kanske inte är så vettigt att skriva min vikt här. Men, i jämförelse med min längd så är jag normalviktig. Då vet ni det.

Började morgonen med fibergröt och en thekopp, det kändes "jag-vet-inte". Jag hatar att fibergryn innehåller så mycket kalorier, och när jag räknar ut hur mycke kalorier till frukost så känns det bara ännu sämre. Även fast jag vet att det är bra och nyttiga kalorier på det sättet, men ändå.

Jag önskar egentligen att jag inte brydde mig, att jag inte var tvungen att räkna de hopplösa kalorierna.