Jag vill så gärna gå ner i vikt. Jag vill vara smal. Jag vill samtidigt bli fri från allt som har med dåliga mat-tankar att göra. Jag vill bara kunna känna mig lugn och trygg i mig själv. Bli glad av vad jag ser i spegeln och jag ska känna så en dag. Jag ska inte låta mina tankar få kretsa till allt som har med dagens matförhållande att göra då. Det ska få vara avslappnat och normalt förhållande till mat. Någon gång.

Jag kan bli helt förstörd när någon av nära och kära tränar eller bantar. Varför kan jag inte också bestämma mig för att också göra det, normalt? Och varför satans jävla balle ska det ta så jävla länge att gå ner i vikt, bli smal, vara nöjd normalt?